Martin försöker få Emma att le, tyvärr hann han aldrig få en riktigt bra bild då hon verkligen ler med hela ansiktet! De här blev den bästa bilden :)

På fredag åker vi mot Umeå. Vi får hoppas att nätterna blir bra, Emma har haft magknip de två senaste kvällarna och hon har varit otröstlig. Tänk vad de skär i hjärtat då de skriker och ingenting hjälper!
Ikväll vände hon sig (!!!) för första gången från mage till rygg, hon var helt hysterisk och arg men de hjälpte ju! Tyvärr så gjorde hon ju inte om de när kameran kom fram!
Kram
Kom hem igen så jag får mysa med lilla Emma! Som jag sagt tusen gånger tidigare; hon är bara för go!!
SvaraRadera